Krönika: ”Var tid har sin plats”

I början på april tog batteriet i slut. Jag har ingen vettigare anledning än så. Jag hatar undanflykter och därför tänker jag inte ägna mig åt den verksamheten nu heller. Jag kan bara konstatera att när viljan är betydligt större än både inkomster och timmar på dygnet så kommer det till slut en punkt när man inte längre orkar driva. Någonstans där hamnade jag nog.

Har jag lärt mig något av det här? Nja, förmodligen inte, men jag kan gott konstatera att kärleken till idrott är större än den skam som jag kanske borde känna för att jag inte orkade fullfölja det jag startade. Jag tröstar mig lite med att jag under sex månader producerade fler artiklar, med fler klubbar och spelare än någon annan gör på en säsong.

Under dessa dryga två månader har det ramlat in mejl, sms och telefonsamtal i hundratal. Inte för att berömma mig utan för att berätta om behovet av att någon kommer efter och fullföljer det jag startade. Så jag väntade, och hoppades. Jag följde rapporteringen som fanns att tillgå och jag blev ganska besviken. Precis när jag stängde ner så var det ganska många klubbar som gjorde spännande nedslag i sociala medier, men att vara klubbrepresentant är en känslostyrd verksamhet. Går det som det var tänkt, ja då rullar det på, men gör det däremot inte det så kommer också arbetet att reflektera det på ett ganska tydligt sätt.

Vilket det också gjorde.

Inläggen blev sämre och färre. Jag hamnade i samma känsla som en gång fick mig att dra igång Sportlokalt. Jag vill veta mer om vad som händer. Hur hanterar man oönskade resultat? Hur löser man skadeproblematiken när det inte finns några pengar kvar? Var upplägget inför säsongen optimalt? Om det går bättre än förväntat, hur hanterar man det och undviker att tro på sin egen hype?

Ingenstans kunde man läsa om det som hände utanför de 90 minuter fotboll som spelas. Klart sdet är intressant vad spelare och tränare tycker om matchen, men det är i detaljerna man vinner mästerskap och där man bygger framgång, indviduellt som i en grupp.

Så vi gör ett försök till, med en något modifierad plan.

Nyheter, krönikor och EN podd. Så långt är alla med? Det är ungefär som tidigare, men det som kommer vara annorlunda är att det snarare kommer läggas tid på att fokusera på en match eller en förening åt gången. Det som tog död på mig sist var att vara ajour 20 timmar om dygnet och att flänga över hela länet. Hur kul det än är att se 10 matcher i veckan så är det helt enkelt inte möjligt att göra det på lång sikt. Så kan jag dra ner det till fem matcher i veckan och göra lite längre grejer på dessa matcher så kanske det kan bli hållbart.

En annan sak är också att det inte längre finns ett betalalternativ på den här sajten. Jag vet att det var en del som tyckte att det var en skymf att jag hade mage att ta betalt för allt arbete jag lade ner. Så för att slippa allt gnäll som ärligt talat tog väldigt mycket energi varje dag så är allt öppet och gratis. På det sättet behöver jag heller inte lyssna på någon utan kan ägna mig åt att skriva om idrott som jag tycker är kul att kolla på.

Med det sagt, välkomna tillbaka till Sportlokalt.se